Äntligen

 
I Tisdags kom han äntligen,
vår fina efterlängtade Wiggo. 
 
 
Kl. 19.00 - 51cm & 3365g KÄRLEK
 
 
Blev igångsatt på Måndags morgon med ballong,
men det hände inte så mycket under måndagen när den ramlat ut och man kan inte dra på med för mycket värkstimulerande dropp iom att jag är snittad tidigare. 
 
Natten till tisdagen fick jag bricanyl, morfin och sömntablett för att få sova hela natten ist. 
 
( va bara öppen va 1.5 cm när jag somnade )
 
Vaknade upp tisdagmorgon vid 7- tiden och kände att jag ville komma igång med dropp så det hände något. 
Efter frukosten kollade en läkare läget och beslöt sig för att ge mig mer dropp, äntligen. 
 
Vid 13.00 börjar jag få riktigt ont av värkarna och dom erbjuder värmedyna som inte hjälpte över huvudtaget. 
 
13.30 börjar jag använda lustgasen som hjälpte lite iaf, men hade fortfarande fruktansvärt ont. Speciellt i ryggen. 
 
 
 
Nu va jag öppen 5 cm men han ville inte tränga ner med huvudet i bäckenet så man vågade inte ta hål på vattnet pga av risk att navelsträngen följer med. 
 
14.40 är jag öppen 9 cm men han har fortfarande inte trängt ner med huvudet och nu ber jag om ryggbedövning för jag känner att smärtan är olidlig. 
 
15.10 Läggs EDA så jag ska Kunna slappna av i värkarna. 
 
Sitter på pilatesboll ett bra tag och huvudet kommer ner lite men det står fortfarande för högt upp. Är öppen helt men man vågar inte ta vattnet ännu. 
 
 
 
18.30 bestämmer dom sig för att något måste göras och beslutet blev att ta hål på vattnet lite i taget och se om det hjälper. En barnmorska trycker på magen samtidigt som läkaren tar hål. Dom är förberedda för ett urakut snitt om navelsträngen skulle följa med. 
 
18.48 Dom tar hål på allt vatten och sätter en elektrod på hans Huvud. hjärtljuden går ner och dom vänder och vrider på mig medans jag skriker i panik att han kommer dö. Rätt som det va blev hjärtljuden på 0 och precis när dom skulle dra slangar fär ett urakut så kommer hjärtljuden tillbaka. 
 
18.50 börjar mina krystvärkar. 
 
19.00 Föds han äntligen under en värk. 
 
 
 
Stolt pappa, äntligen vågade vi slappna av och inse att allt gick bra och han levde, vår älskade pojke. 
 
 
 
 
Graviditet nr 3 | | 3 kommentarer

Vecka 39

 
Idag går vi in i graviditetsvecka 39.
( 38+0 ) 
 
 
Det är alltså denna Graviditetsveckan lillebror kommer komma till oss. 
Vi har äntligen nått vår mål och nu är det snart dax, jag kan inte förstå det hur mycket jag än försöker. 
 
Just nu håller vi på att fixa allt det sista här hemma innan det är dax för igångsättning. Jag tror vi har köpt allt som behövs iaf annars är ju H hemma så han kan fixa :) 
 
Wiggos väska är packad och här ser ni lite vad som finns med. 
 
• 3 Bodys strl 50
• 2 Byxor strl 50
• 2 pyjamasar strl 50
• 2 par strumpor
• Raggsockar
• Overall
• 2 olika mössor 
• 2 filtar ( en lite tjockare )
• gosedjur
• Nappar
 
Ja, det va de jag kom på nu. 
 
 
Vem vet, kanske är detta sista magbilden innan han är här. Hur galet ?! Håll tummarna för oss nu att allt går bra
 
 
Graviditet nr 3 | | En kommentar

Barnmorskan

 
Idag kl 10.00 hade vi vårt sista besök hos barnmorskan innan lillebror kommer va här hos oss. 
Skönt såklart men samtidigt lite läskigt eftersom nu är det verkligen nära. 
Jag börjar bli rädd för hur förlossningen ska gå, orolig på hur jag kommer bete mig när han väl kommer ut och är en pojke, inte en ny Wilde, utan Wiggo. 
 
Hoppas på ett sett att dom inte är lika varandra för jag tror på något sätt att det kommer bli jobbigare då :(
 
Wilja kommer va med Emma under tiden som vi är inne på  förlossningen så det känns skönt och tryggt. 
Hon är väldigt hemmakär och ogillar att sova borta så dom kommer sova här hemma hos oss ist. 
 
 
Wilja ville gärna följa med idag eftersom man Kan leka utanför haha så hon och H fick såklart följa med. 
 
Efteråt körde vi och köpte med oss baguetter och frallor hem som vi åt innan H körde till jobbet. 
 
Nu har jag fruktansvärt ont och det trycker på neråt men jag har Lovat Wilja att vi ska åka hem till Emma så dom kan leka på lekplatsen. 
 
Inte långt kvar nu 
 
 
Graviditet nr 3 | | En kommentar
Upp